Basketplan..
Jag har sprungit slut på konstiga och knäppa, till och med komplicerade teorier..
Så nu kan jag lika gärna ta tillbaka varenda ord, för jag har förberett mig på detta "breakdown"
Varje konfrontation jag gör för mig själv, det blir som en förolämpning till så mycket annat omkring mig..
Jag har hört mig själv säga att jag aldrig kommer kunna älska något så mycket någonsin..
Men nu har jag valt att göra allt för att slåss, för att slå bort det.. Det har aldrig känt så här innan?
Jag har nog aldrig försökt kämpa emot så mycket heller innan, för det kommer helt enkelt inte bli som det var..
Det som är så jobbigt är att vi alltid stod sida vid sida, jag släppte aldrig taget och du ville inte bli släppt..
Enligt alla, och nu mig själv så låter det så meningslöst, så löjligt på något sätt
Jag har haft mina stunder men allting fanns alltid inborrat i min själ, ben och hjärta.. och det fanns lixom alltid där.
Det var mitt liv, dom ljusaste stunderna i mitt liv..
Jag har gått och önskat så länge, att en dag så kommer det funka, då kommer det gå.. Att en dag ska jag få slippa drömma..
Jag hittade en gammal t-shirt, en t-shirt som jag använde en sista gång med dig.. det har legat i påse i ett skåp sedan den dagen.. Doften är helt borta..
Idag besökte jag den plats allting började.. Och en basketplan har aldrig kunnat se ut på det sättet..
Och ikväll har jag bestämt mig för att aldrig mer ifråga detta beslutet.. Det är väl för mitt eget bästa..
Jag har aldrig sett en basketplan så ödslig, men det som gör mig glad, det är att en vacker dag kommer det vara en stjärna.. Som en gång startade där..
Jag har väl blivit lite mer visare, lite mer starkare, lite mindre behövlig.. och för mig är detta löjligt...
Så nu är det släppt!
» Emelie <3 Säger:
Åh vilken mysig blogg du har (:
Kram <3
